| Jan
-07 |
Feb |
Mars |
April |
Maj |
06-Juni |
Juli | Aug |
Sept |
Okt |
Nov | Dec |
ny blogg start 9 jan-07
här!
Till
2007
NUMERA BLOGGAR JAG,
I STÄLLET
2006
Välkommen
till min kattdagbok. Här skriver jag, inte varje dag, men
då och då vad som händer i mitt och mina katters liv!
Den 23 juni
Midsommarafton
Idag har våra
paddfröknar bott hos oss en vecka. Tycker de skulle vänja sig
vid oss snart, men de är fortfarande lite reserverade. Men de
gör framsteg, dock. I natt lekte Amie med fjädervippan och
dundrade omkring i sovrummet så det knappt gick att sova. Men det
gjorde ingenting, vi var bara glada att de börjar leka. Ett tecken
på att de börjar känna sig hemma kanske.
Jag hade tänkt fotografera dem idag men Åsa, min dotter har
knyckt kameran och
glömt den hemma
hos sig.
Den 26 juni
Måndag

Och en
bedrövligt regnig måndag.
Paysan är är på strålande humör och leker
och busar. Hon är en
riktig clown!
Amber, som var så tillmötesgående i
gårkväll, tjurar idag. kanske är det vädret.
Skickade in stamnamnsansökan idag. Ska bli spännande
och se om förstaalternativet blir godkänt. Hoppas det!
Den 27 juni
Tisdag

Amber
är gosig och kelig. Känns som om hon äntligen accepterar
oss nu som hennes nya familj. Hon blir lite svartsjuk om vi kelar med
Amie för mycket. Känns så bra att hon verkar finna sig
till rätta!
Amie älskar att springa
runt med fjädervippan i munnen. Absolut roligaste leken.
Hittade efter mycket sökande, en vit mainecoon-hane som var till
salu. Precis vad jag
önskar mig. Ser ut att stämma bra med mina damer också,
vad det gäller stamtavlorna. Vi ska ringa på
annonsen.
Den 28 Juni
Onsdag
Upp
Den vita hanen var
redan tingad:-( Typiskt. Letar vidare. Vill verkligen ha en
vit hane.
2 juli
Söndag
Här blir inte
mycket skrivet för det är alldeles för varmt. Sommar,
sommar! Vi åker och badar, men katterna får (vill) inte
följa med. Tog ut Paysan en stund i koppel, men hon tyckte inte
det var roligt. Mer skrämmande trots att Tiwas, van utekatt
försökte trösta henne, och kurrade uppmuntrande. Undrar
om hon kommer uppskatta rastgården vi ska bygga.
5 juli Onsdag

Hittade en vit hane
i Danmark. Den var också tingad och skulle för övrigt
inte gå till avel. men det fanns en alldeles
nyfödd . Ska få bilder på honom.
Bilderna har kommit! Han ser ut som en liten vit råtta:-)
Jättesöt!
6 juli
Fick
mail idag om att den vita hanen som jag försökte köpa
först inte gått igenom veterinärsbesiktningen pga en
inflammation i tandköttet. Så köparen hoppade av. Han
ska behandlas med antibiotika i 20 dagar och är sedan åter
till salu igen, om han blir bra.
14 juli
Fredag

Nu
har vi sammanfört våra nya familjemedlemmar, Amber och
Amie med våra andra katter. Det har tack och lov inte
uppstått några slagsmål. Bara lite murrande ibland.
De är mest nyfikna på varandra. Systarna är nu
riktigt keliga med oss, kanske då särskilt Amber just nu.
Hon har nämligen börjat löpa. Jag hoppas att vi
ska hitta en pojkvän till henne tills
nästa gång hon löper.
16 juli
Söndag
Har fått nya
bilder på kattungen i Danmark. Om han är hörande
ska jag få köpa honom. Så jag håller tummarna nu.
Han är så söt!! Nu liknar han mer en liten isbjörn
än en råtta!
3 augusti
Fick ett
telefonsamtal idag från uppfödaren av den svenska vita
hanen. Han är nu helt återställd och åter till
salu. Inflammationen berodde bara på
tandömsning. Ok, är
kanske meningen att vi ska ha
två då. Vi kom överens om att hon skulle skicka
tingningsavtal och att vi ska hämta honom om ca 2 veckor då
vi har svårt att komma ifrån just nu. Är så glad
för detta:-)) Önskar vi kunde hämta honom direkt, men vi
kan inte komma ifrån just nu.
8 Augusti
Tisdag Nu har hon ringt
från Stockholm!
Katten är veterinärbesiktigad och vi kan komma och hämta
honom direkt om vi vill. Problemet är att vi är barnvakt.
Får höra med dottern Klara om hon kan passa sin son i morgon
så kan vi åka då.
Allt
går bra med Amber och Amie i alla fall. Det är roligt. Amber
är betydligt keligare nu, fast fortfarande på hennes vilkor!
I går kväll satt hon utanför en dörr när jag
öppnade den och hon fick väl sig en smäll av den. Hon
blev väldigt upprörd och slog med tassen åt mig
när jag försökte be om ursäkt. Hon slog efter mig
så fort jag försökte närma mig, men senare
på kvällen var jag förlåten och hon la ner mycket
energi med att rengöra min näsa med sin sträva tunga ::-)
Vi har bestämt oss för att åka och hämta katten
idag. Vi tar med oss
barnbarnet. Kan ju vara roligt för honom att komma till
Stockholm.
9 Augusti
Onsdag

Resan gick bra. Vi
var hemma med vår nya katt kl 3.30 i natt. Han var så lugn
och fin hela vägen. Han och Paysan bekantar sig med varandra genom
att morra och låta och iakkta varandra. Amber är sur och
Amie gömmer sig, men Paysan är väldigt nyfiken på
nya killen.
Han kallades Sune av sin uppfödare men vi tänkte nog kalla
honom Ziggy då jag inte är så förtjust i namnet
Sune.
10 Augusti
Torsdag
Paysan och Ziggy har
kommit till närkontakt nu och nosar varandra på nosen. Amber
fräser och spottar och är sur på mig för att jag
har haft mage att släpa hem en ny katt.
Amie är nyfiken och hänger Ziggy
i hälarna för att se vad han gör. Han är verkligen
jättego och finner sig väl till rätta här.
13 augusti
Söndag
Nu fungerar det bra
mellan katterna! Amber kan fräsa till ibland om hon plötsligt
står ansikte mot ansikte med Ziggy men för det mesta
fungerar det bra. Det är en liten härlig Maine Coon familj vi
har:-)
15 augusti
Tisdag
Här har varit
en riktig mardröm! Tomas, min dotter Klaras pojkvän,
ställde ett fönster öppet på andra
våningen, och Ziggy försvann natten till måndag.! Vi
letade och letade! Trodde aldrig jag skulle se honom igen. Men idag
hörde vår granne en katt jama inifrån en annan grannes
garage och kom springande till oss. Det var Ziggy! Så nu är
han hemma igen, mycket hungrig och mycket smutsig. Grå
istället för vit;-) En sån lättnad! Han får
äta och sova lite, sen blir det bad!!
19 augusti
Lördag

Amber
kom av sig i sitt senaste löp, om det nu berodde på Ziggys
ankomst till familjen eller barnbarnet Iggis framfart här, vem
vet. Ziggy och Amie
är i alla fall bästisar. De leker och busar. Paysan är
nyfiken men tycker nog att deras framfart verkar våghalsig. De
dundrar runt som en elefantjord, natt som dag:-)) Amber vill helst
slippa sånt och ligger i soffan och smågrymtar ibland.
27 augusti
Söndag
Upp
Allt frid och
fröjd i vårt "katthem":-) De är helvilda, maine
coonerna. Rusar runt och busar och jagar varandra, allihopa.
Häromdagen slog de sönder 2 kristallglas som varit mina
morföräldrars ]:-( Ja Ja, det är sånt
svinn man får räkna med. Tur att ingen skar sig i alla fall.
Gott att de alla är kompisar nu. Att ha fått en tupp i
hönsgården verkar ha lättat upp stämningen mellan
"hönorna" betydligt :-)
7 september
Torsdag
Knystahall
från en väggmålning i
vårt hus

Paysan som inte
löpt sedan i våras fick plötsligt ett ryck. När
jag kom upp till övervåningen i går kväll hittade
jag henne och Ziggy i full färd med att para sig. Har inte
märkt något på henne att hon var på gång.
Där lyckades hon lura mig. Hade ju tänkt vänta ett tag,
har inte hunnit med alla testerna. Ziggy är ju inte ens nio
månader ännu. Vet inte om de fått till det heller.
Ziggy verkar lite tafatt. Får väl testa i efterskott
då och hoppas på att allt är ok. Han hör ju
mycket bra i alla fall, det är det ingen tvekan om.
Spännande
ialla fall om det blir något även om det inte var riktigt
som
jag planerat.
Har fått veta vårt stamnamn men inte fått beviset
ännu. Det blev vårt 4:e val, inte första. Men är
ok ändå, tycker jag. Knystakattens blev
det. Idén att kalla oss det beror på att ett 10 m
högt stenblock som ligger ett par meter från vårt hus
kallas Knystahall. Och Nissan en bit nedaför oss heter här
Knystaforsen.
28 september
Torsdag

Det har varit en
fantastisk höst med sol och värme. Nu regnar det dock.
Men roliga saker händer ändå! Fick min dispens
från
jordbruksverket i dag! Så nu är det fritt fram att
hämta lille Nimbus (som inte är så liten utan
väger nästan 2 kg redan:-)) Vi ska försöka
hämta honom redan i nästa vecka!
29 september
Fredag
Fick mail från
Nimbus uppfödare idag. Hans föräldrar har DNA-testats
och de är inte
bärare av HCM-genen. Och då kan inte Nimbus heller vara det.
Skööönt :-) Nimbus har också blivit
hörseltestad hos veterinären och han hör så bra
så:-)
Tisdag
Bebisar eller inte bebisar... det är
frågan
Nu har det
gått tre veckor sedan Paysans och Ziggys parning. Har inte
märkt någon förändring på
bröstvårtorna, däremot sover hon mera än vanligt,
tycker jag. Så jag är lika ovetande som tidigare om
det blev något eller ej... Irrtierande. Jag
gillar att veta. Även om parningen inte var planerad just nu
så känner jag att jag nog blir lite besviken om det inte
blir några kissar.
Jag är förresten inte den enda som blir irriterad. Paysan
tycker att det är myyycket irriterande med en matte som
måste kolla in bröstvårtorna hela tiden. Tur att hon
är så tålmodig.
6 oktober
Fredag
Mycket
förberedelser idag. I morgon åker vi till Danmark och
hämtar vår lille kille, Nimbus.
7 oktober
Lördag

Nu har vi kommit hem
med Nimbus från Danmark. Han verkar finna sig
väl till rätta från första stund. Spinner och
kelar. De andra katterna är lite småsura men det
brukar ju gå över.
Vi åkte öresundsbron. Det blåste förfärligt
och då vi åkte i vår gamla folkabuss,som är
ganska hög, så var resan över rätt ostadig. Vi
träffade uppfödare Berit med make och barn vid lufthamnen i
Köpenhamn. Nimbus var jättecool och det gick fint att ta ur
honom ur sin korg (som han fick behålla tillsammans med en
stickad filt och lite leksaker) Så vi kelade lite och sen fick
jag skriva under papper och så gick resan hemmåt igen.
Nimbus verkade trivas bra med att åka bil. Lekte lite med sina
leksaker i sin korg. Så blev vi stoppade i tullen med
frågan "har
ni något att deklarera?" "En katt", sa jag. "Va?" sa tullarn. "En
katt!" upprepade jag. "Vi har importerat en katt!" "Katt?" "Ja ", sa
jag
och plockade fram Nimbus pass som han bläddrade lite
förstrött i. Så viftade jag med dispensen från
jordbruksverket, men tullaren viftade han också. Viftade
iväg oss. Jag som betalade 700:- för det pappret och
så tittade han inte ens på det! Jag blev nästan
upprörd! Men tröstade mig snabbt med att jag var på
väg hem med min superfina vita oddeye maine coon-pojke:-))
Coolaste killen i världen! Inget verkar skrämma honom. Han
tycker t.om. om att man dammsuger pälsen på honom:-)
17 oktober
Tisdag
Nimbus
och Ziggy är bästa kompisar! Leker och busar med varandra.
Tjejerna är fortfarende lite avvaktande. Amber är ju
som hon är,
men Amie går gärna efter och ser om han ska hitta på
nåt kul.
Paysan är fortfarande
hemlig om sin ev. dräktighet. Ibland tror jag, ibland tvivlar jag.
Vad som talar för: Viktökning, sover mycket.
Vad som talar emot: Inga direkt
rosa bröstvårtor. Svårt att säga om de blivit
större. Har aldrig blivit så små efter förra
kullen.
Så frustrerande att inte se några 100% säkra tecken.
22 oktober
Söndag
Upp
Nu börjar jag
bli ganska säker, om inte helt säker, på att Paysan
inte väntar bebisar. Vet inte varför, jag är nästan
100% säker på att de lyckades med sin parning ett flertal
gånger. Kanske Ziggy var för ung och inte riktig
färdigutvecklad ännu. Men nu är han äldre så
vi får se när Paysan löper igen och göra ett nytt
försök.
1 november
Onsdag
Något på
gång kanske...? Ziggy är väldigt intresserad av Paysan.
Försöker para sig men hon är inte så villig, men
när hon tagit sig loss så springer hon efter honom, så
ett visst intresse verkar det vara. Får väl se vad som
händer de närmaste dagarna. Hoppas det går bättre
än sist om det nu är löp på gång. Nu är
ju Ziggy äldre och mognare.
Som sagt, det var löp på gång. En parning verkar ha
avlöpt på rätt sett om man ska gå efter
Paysans beteende. Efter flera misslyckanden så verkar Ziggy
träffat rätt till sist. Paysan skrek som bara den och sedan
slängde hon sig på golvet och rullade sig fram och tillbaka
som en toking. Därefter la hon sig i soffan och ville sova.
Ziggy försökte få hennes uppmärksamhet lite
försiktigt ett par gånger, sen la han sig för att
sova, han också. Så vi får väl se vad som kan
bli av detta.......??
2 november
Onsdag
Paysans
födelsedag idag! 2 år blir hon. Och hon löper och det
verkar som om de lyckas med parningarna ibland ialla fall.
Tänk om hon kan göra små nya Paysor på sin
födelsedag :-)
7 november
Tisdag
Nu är
löpningen över. De har parat sig mängder med
gånger och allt verkar ha funkat som det ska. Så blir det
inga ungar den här gången så...?
14
november
16
november
Paysan har blivit
rättvisekatt. Varannan dag är husse i centrum , varannan blir
det matte.
Nimbus
är världen goaste. Ska ta nya kort på honom snart
då han nu för än
gångs skull inte har massa klösmärken på nosen.
Vilket han ju har på
denna bilden. Men vilken katt han är!!!
Så go, så go. Och alltid med och kollar vad man
gör och om han kan "hjälpa till".
18 november
Ziggy är
otroligt brunstig. Jag tycker synd om honom och vet inte hur jag
ska
göra det bättre. Blir han mindre brunstig om jag isolerar
honom från
honorna? Men så synd om honom om han ska gå själv
Han stöter t.o.m på Amissen fast hon är
kastrerad. Och Paysan är ju
redan parad och Amberina bestämde sig den dagen då han
flyttade in att
hon ALDRIG ska löpa mer, verkar det som
Det tar på
honom. Pälsen är fet och han behöver verkligen ett bad.
Kanske det hjälper!
En kall dusch 
23 november
Igår fick vi
äntligen vårt stamnamnsbevis efter lång väntan.
Namnet blev ju godkännt
i augusti så det tog lång tid att få papper på
det. Skönt att ha
"bevis" på att det är vårt namn nu

Annars
har veckan varit ganska stressig och det har inte varit mycket tid till
att sitta vid datorn och skriva. Och det är det inte idag heller,
men
jag passar på medans jag tar en tepaus. För det lär
inte bli något
skrivande i helgen heller för då ska jag åka på
kurs och lära mig
Karuna Reiki
Ska bli
spännande och roligt
Nu borde
det snart börja märkas om Paysan är med ungar. Än
märker jag inget. Tänk om det inte blir något denna
gången heller
Då får
jag kanske överväga att hitta en annan hane till henne.
Nej, nu är pausen över. 
29
november
Nu är det nog
så i alla fall. Att det är ungar på gång mellan
Paysan och Ziggy.
Äntligen! Paysans tuttar har blivit större och börjar se
röda ut. Så då får vi nog bebisar i början
på året.
Jag har nu gått min utbildning till Karuna Reiki®
Master. Det var en helt fantastisk helg. Jag ser fram emot att
börja ge
behandlingar och hålla kurser i detta. En helt otroligt kraftfull
healingmetod
3 december
Idag är det
första advent. Kan knappt tro det. Det är grått och
milt ute. Inte mycket som ger julkänsla inte.
Är
ännu inte 100 på att Paysan väntar smått, men jag
tror nog, det,
kanske. (lät väldigt vagt) Tuttarna har definitivt
ändrat karaktär. Är
lite mer rödrosa och fastare kan man säga. Och hon sover
mycket.
Däremot verkar hon inte jättehungrig, men det kan kanske vara
svårt att
märka då hon hela tiden har fri tillgång till mat.
Detta
är ett litet bekymmer då Amissen skulle behöva gå
ner i vikt. Men det
är svårt att utfodra dem olika. Amie skulle behöva
bantningsmat,
killarna och Amber behöver det foder de nu äter (Royal
Canin Exigent)
och Paysan behöver kanske kattungefoder om hon är
dräktig. Det kan vi
iofs mata henne med "vid sidan om" men det är värre med
Amissen. Men
hon är ialla fall väldigt mjuk och kramgo
Allt för idag! 
7 December
Paysan börjar
definitivt bli tjockare. Är hon inte med ungar så
måste hon vara
skendräktig. Hoppas, hoppas det är ungar denna gången.
Trött är hon
också, sover nästan hela tiden. Ibland kan hon förbarma
sig över Nimbus
och leka lite med honom, men det blir inga långa stunder. Ska
börja
mata henne med kattungemat, så ungarna växer bra och hon
får ordentligt
med näring. Är det inga ungar så blir hon väl
rejält tjock, kanske, men
det skadar inte. Hon har aldrig haft överdrivet med
hull. Får väl
sätta henne på bantnigskur ihop med Amissen, i så fall

Åh, tänk att få små Paysor och Ziggysar
8 December
Igår
kväll
spydde Paysan 2 gånger. Dräktighetstecken eller..?.
Hon skulle väl
vara 4 och en halv vecka gången nu. Hon sover
gärna brevid elementet
och sover nästan jämt.
Tycker allt hon börjar svälla lite på sidorna
också. Det är lite svårt
att se då hon har så mycket päls men om man
känner på henne så känns
det så. Hon tycker inte om att bli "känd" på
stup i ett. Matte är
rikitigt jobbig,
nu för tiden. Ziggy verkar inte så intresserad av
henne längre. Han
fjäskar runt med Amberina i stället och får en
smäll på nosen och fräs
som tack för det
Ja, de är
för goa, de "små" kissarna. Jag älskar dom


10 December
I går var vi i
Göteborg och städade ut lägenheten som ska få nya
hyresgäster nästa
vecka. Så hälsade vi på dottern Klara och barnbarnet
Iggi. Sen var det
dags att åka hem till katterna igen. De hade varit så
duktiga
och haft sönder
glödlödlampor i två
elljusstakar
Det går vilt till
när de jagar varandra och allt
som står i fönstren riskerar att flyga all världens
väg.
Ziggy
har lugnat ner sig, åtminstone tillfälligt vad det
gäller
brunstigheten. Han är så go och kelen, nu. Och lekfull! Han
och Nimbus
jagade varandra runt i natt när vi kom hem och busade värre.
Har mina
misstankar om hur ljusstakarna gick sönder
Paysan
var supergosig när vi kom hem. Låg på mig och spann
och myste
. Ja, det hjälper inte
hur mycket de än krossar
i sitt busande de är i alla fall mina små pussgurkor
De kommer alltid,
hela högen, och tar emot oss när
vi kommer hem. Man känner sig alltid så välkommen.
Idag
är det andra advent förresten. Hittade vår adventstake
i går så idag
tände vi 2 ljus eftersom det inte blev något förra
söndagen. Och så
hade Åsa köpt lussekatter och till det drack vi lite
glögg
eller te.
Hej för denna gång!

13 December - Lucia
Ja, idag är det
Lucia. Alla våra Lussekatter mår bra.
Paysan förefaller bli tjockare och tjockare. Hon är så
gosig. Ziggy och
Nimbus busar som vanligt. Amberina är på gott humör,
för att vara hon.
Nej, hon är faktiskt riktigt gosig nu för tiden.
Busfröet Nimbus växer
fort nu. Han är snart lika stor som Ziggy. Känns inte som en
bebis
längre. Han har fettvalkar på magen, det "lilla
"matvraket.
Men
än ligger han i lä när det gäller att tävla
mot Amissen. Hon är riktigt
stor. Måste skaffa en ny våg så jag kan väga
dem, min har gått sönder.
Dessutom väger den bara till 5 kilo och det har nog Amissen
passerat
för längesedan.
Dottern Åsa hade missat totalt att det var Lucia
idag. Inte ens att de hade uppdukat bord på hennes jobb med
glögg,
kaffe, lussekatter och godis gav henne någon ledtråd.
Inte förrän hon kom hit på sin väg till stallet
och jag nämnde det började hon förstå...
Värre förvirrad än mor sin...?
Nu var det slutskrivet för idag, tror jag...
17 december-3:e advent
Usch,
vilket väder det är idag. (Och alla andra dagar nu för
tiden också
känns det som). Det är grått och småregnar hela
tiden. Är helt omöjligt
att uppbåda någon sorts julkänsla över huvud
taget. Även med
adventsstakar, juleglögg och pepparkakor är det svårt.
Men i all gråa tristess så finns det ju ljuspunkter.
Katterna! De gör en så glad med sina upptåg
Idag fastnade jag med fötterna i något klibbigt,
konstigt som var på
golvet. kunde inte förstå vad det var tills jag
upptäckte en liten
glasdamejeanne med en slatt hemgjort vin i som de vällt omkull.
Korken
hade läckt och en del av innehållet låg som en klippig
pöl över golvet.
Alla katterna såg väldigt oskyldiga ut
.
Precis vad jag älskar, börja dagen med att skura golv
.
Paysan, hon bara sover nu
.
Och växer på mitten. All tvivel jag hyst om att hon skulle
vara dräktig
är som bortblåst. Jag hoppas allt ska gå bra och
längtar efter det nya
året då hennes och Ziggys ungar ska komma.
. Så många frågor som vill
ha svar: Hur
många blir det, vad blir det, vilka färger blir det?

.
Men jag får vara tålmodig tills dagen är inne.
I nästa vecka borde vi nog kunna börja känna
fosterrörelser, i alla fall
.
Det är så spännande. jag vill krama på Paysan
hela tiden men hon
behöver sova och jag vill ju inte klämma ut bebisarna i
förtid...
26 december-
Annandagen
Så,
nu är julen nästan slut. Ziggy fyllde år på
julafton. Det är synd om de
som har födelsedag då. De får inte så mycket
uppmärksamhet, alla firar
ju jul, då. Men Ziggy var glad ändå. Har var på
riktigt gosigt humör
och fick många kramar av mig.
Och
husse lät honom få smaka på julskinkan. Det var gott
tyckte både han
och Nimbus. Men tjejerna tyckte inte det gick att äta. Det ska
krasa
mellan tänderna och stå Royal Canin på påsen det
serveras från, annars
kan det kvitta...
Julafton
var för övrigt som en strålande vårdag. Solen
sken och värmde gott.
Ingen gnutta
snö, här inte...
Nu borde det bara vara högst 2 veckor kvar innan ungarna kommer...
Om nu inte Paysan lurar oss och är skendräktig. Hoppas inte.

27 December
Nu är julen
över. Vardag igen.
Jag
är så velig.
Ibland tvivlar jag verkligen på att Paysan är dräktig.
Tror hon luras
igen och bara är skendräktig. Fast då borde hon
nästan börjat löpa
igen, nu. Jag har känt på den där magen flera
gånger idag och kan inte
känna att något rör sig där. Det borde ju
verkligen kännas nu, tycker
jag.
Vill verkligen ha små kissar nu. Känns ju hopplöst om
katterna försökt två gånger utan resultat.
Är det fel på Ziggy, tro.
Skulle verkligen vara tråkigt. Och vad gör jag. Ska jag
vänta till
sommaren när Nimbus kommit upp i åldern eller ska jag
försöka hitta
annan lämplig partner någonstans. men då blir det
väl inga vita
bebisar. Jag känner i alla fall inte till någon vit maine
coon i
närheten.
Senare under kvällen - Tyckte jag kände något som
rörde sig i magen. Kan det vara fosterrörelser? Hon ÄR
ialla fall ganska tjock om magen. Inte som sist hon fick ungar kanske,
men då var det ju sju stycken. Och det behöver det ju inte
vara nu. Kan
inte förstå varför hon blivit så tjock om hon
inte är med ungar. Det
känns inte som om det skulle vara fett. Ja, ja. Jag får
beväpna mig med
tålamod. Det visar sig ju så småningom. Hon är i
alla fall mitt
,
den underbara lilla kattan
.
29 december
Nej, det blir inga
ungar... Jag är nästan säker. Så besviken och
ledsen!
Visserligen löper hon inte igen. Men magen känns inte lika
stor och har
blivit mjukare. Och hon är mer aktiv nu. Sover inte lika mycket.
Letar
annan hane nu. Ziggy har försatt sina chanser.
För den här gången, i alla fall. Skulle vara
intressant att prova honom på en annan hona och se om det
blir något resultat.

2 Januari 2007
Ja, så var det
ett nytt år. Jag började det med en dunderförkylning.
Feber, snuva, hosta och allmänt kass.
Tillbringat helgen i soffan, tittat på filmer och sovit om vart
annat.
Och
så var det ju min mystiska katt.... Efter att ha övertygat
oss om att
det inte var några bebisar på gång, så
väckte hon mig ur min slummer i
går genom ett ihärdigt jamande. Jag brukar alltid höra
vem av mina
katter det är som låter, men detta ljudet kände jag
inte igen.
Antagligen för att hon aldrig brukar jama. Hon säger mest
kurr och
prrtt.
Nu låg hon i alla fall i Nimbus korg och jamade och spann.
Vi bäddade genast i ordning sängen som husse köpt henne.
När det var
klart la hon sig genast där och där låg hon.
Någon av oss var tvungen
att sitta och hålla tass eller ha en hand på magen annars
började hon
jama igen. Vi var så säkra på att nu kommer det en
bebis i alla fall.
Efter
att ha suttit där hela dagen utan att något hänt,
tröttnade jag och la
mig i soffan igen. Paysan hade också tröttnat och la sig i
soffan hon
också. Inga ungar blev det. men jag tyckte det var små
rörelser i magen
så jag undrar fortfarnade. kanske var det förvärkar.
Eller
skenförlossning..?

Finns
det?
Jag
hoppas så att det ska bli något i alla fall!
Vore ju roligt om vår tilltänkta avelshane lyckades
producera något.

6 Januari
Fortfarande
förkyld. Vill inte gå över alls. Nu har jag hosta och
huvudvärk också

Några
kattungar har det inte blivit. Vi har uppenbarligen blivit lurade igen.
Magen har försvunnit, hon har inte så stora tuttar
längre och hon
springer omkring och busar och leker som en liten kattunge.
Förstår
inte varför det blir så här. Ska nu bröva med en
annan hane istället
och se om det går bättre. En som blivit papa
förut. Vet ju inte om det
är Ziggy som inte lyckas med det han ska eller vad det kan vara.
Amber
har löpt och Ziggy han fram innan vi märkte något.
Där blir det säkert
ungar då, eftersom den parningen inte var menad att bli. Inte
just nu,
i alla fall.

8 januari 2007
Ny blogg från den 9/1
Ja, hon var skendräktig, Paysan.
Ska pröva en annan hane nästa gång. Ville ju prova
Ziggy på en annan
hona för att se om han var duglig som far eller ej. Det fixade
han.
Amber som inte löpt på jättelänge och som inte
skulle paras just nu,
passade på. Fullständig överaskning, hon har aldrig
tyckt om Ziggy.
Och så hittar jag dem i full kärlek så att
säga... Det enda goda jag
säga om detta är att nu är deras förhållande
mindre spänt. Amberina
måste inte alltid slå på honom så fort hon ser
honom.
Det är mindre
och mera
faktiskt,
fast hon inte löper längre. Hon är trevligare över
huvud taget. Tja, ingen vill väl vara en gammal nucka...
Nästa
sida
Upp

©Knystakattens
2006